Bra slutsats där.

Kom fram till en sak när jag satt och speckulerade över saker och ting...
Jag minns när man var liten, typ sådär tolv, tretton år, och allt var så himla coolt. Man tyckte verkligen att allt var coolt.
Man köpte Frida tidningen och läste om sex, relationer och smink. Det är precis de sakerna som man läser om nu. Men på den tiden hade det en annan betydelse. Det var liksom spännande. Nu är det bara vardagstjat.
Man slog upp sidan och läste om månadens ”heting”, jag minns hur besviken jag blev varenda gång. Han var alltid lika ful.
Men som sakt, man läste relationer och folk som hade gjort bort sig under sex, det bästa som finns. (Ey whut?)
Sen det här.
”Hur du får honom att falla för dig”
”Är han kär eller ej?”
”Gör du rätt? – få svaren här”

Jag minns ett specifikt stycke, där det stod att man skulle spela svårfångad. Vad fan är det?
Vem vill ha något svårfångat? 
Eller är det de som är grejen, att alla killar vill motbevisa det omöjliga. Att de är så tävlingsinriktade att de ”bara måste”?
Personligen tycker jag att det vore enklare för oss brudar att säga; Jag älskar dig. Istället för att spela svårfångad.
Hur spelar man ens svårfångad? Säger att man aldrig har tid? Jag menar, hur kul kan det vara för killen att jaga bruden i all oändlighet? Och hur länge ska man vara svårfångad?
Svara på mina frågar snälla...

Och jag har kommit fram till en sak; jag förstår mig inte på människor what so ever. Det krävs att de säger vad det är de vill, rätt i ansiktet på mig. Annars går det inte in. Hålla på att skicka hjärtan och liknande gör jag till vem som helst. Därför tolkar jag det som att du skickar dina hjärtan till ”vem som helst”  Harsh... but it is!

Sen, the big news.
Jag har blitt antagen till Fornby i Borlänge.
Vid middagsbordet sa jag det till morsan, hon nästan skrek av glädje. Varför förstod jag inte...
Pappa frågade om jag var glad över svaret också, jag svarade ja. Jag ville säga nej.
Jag orkar inte diskutera. Lika bra att få det gjort. Skepp och hoj!

Och jag räddade precis mig själv från en spindel. Yay, me!