Vad som är bra med att jobba hemifrån:

 

 

Jag vet att hon säger att hon är arbetslös. Men det känns nästan lite så här också.

Det är ju trots allt bara 60 timmar i månaden.

 

 

Idag när jag ställde mig på vägen visade den att jag gått ner sex kilo. Utan att jag har gjort någonting speciellt.

Jag bestämde mig för att jag skulle ta tag i det här nu. Att jag faktiskt för en gångs skull skulle bli nöjd över det jag hade. 

Jag dricker fortfarande lika mycket pepsi max.

Jag småäter fortfarande lika mycket.

Men jag rör mig.

Damer och herrar. Det är inte så effektivt. Men det fungerar. Tro mig.

 

Jag vet inte vad jag mer ska skriva om just detta.

Jag är verkligen inte hälsosam.

Jag kan verkligen ingenting om träning.

Det enda jag har något sånär koll på är mat. 

Och vill man gå ner i vikt är det tydligen dåligt.

Fast jag håller inte med.

 

Ät bra mat. 

Ät bra mat!

Ät BRA mat!

 

 

I måndags blev jag med tre nya tatueringar. 

Det var riktigt trevligt. Och jag blev supernöjd.

 

Kolla den där rubriken liksom. Det bara skriker pro-bloggare! 

Ahmen lägg av, du skämmer ju ut dig själv.

Men vad skönt! 

 

 

Det är faktiskt så att jag har fått ett jobb. Tro det eller ej.

 

 

Men det är ett jobb jag inte vill prata om egentligen. Därför säger jag detta och så får det vara bra sedan.
Jag jobbar cirka 60 timmar varje månad och tjänar en liten summa.

Det är ingenting som täcker alla mina utgifter. Men det hjälper i alla fall till.

 

Fredagar är bra. Jag gillar fredagar.
Ibland börjar fredagar med att man gör naglarna och glömmer bort att äta.
Det är fint.



Jag tänkte att jag först skulle skriva om min fredags kväll/natt.
Men sedan insåg jag att det inte är någonting att berätta.
I korta drag käkade jag två cheesburgare och en liten pommes från donken.
Joahanna stod i dushen och jag svepte tre groggar i camen.
Blev jättepackad.
Fick skjuts till stan av två kompisar från förr i tiden.
Kissade hål i snön framför Ica samtidigt som jag pratade med Marcus i telefonen.
Drog till krogen. 
Insåg att det var tomt. Drack ett glas vatten och mådde jätteilla.
Gick till nästa krog men stannade utanför.
Bevittnade någon som satte sig i en bil (inte sin egen) och pajjade passargerardörren mot en skylt.
Träffade två av Johannas bekanta utanför krogen.
Berättade om hur svårt mitt liv var. (Alltså, inga detljer. Det är inte bra.)
Drog hem till Johannas kompis.
Kräktes i hans toalett.
Umgicks med Johanna och honom i badrummet.
Fick vatten att skölja munnen med. (Tack tack!)
Sedan på vägen hem träffade jag och Johanna en gubbe som sopade glassplitter från ett skyltfönster. Stackarn.

 

Nu är allt julstök över.

Mormor och morfar, moster1 med familj, moster2 med familj och morbror spenderade den 23:e hemma hos oss. 

Amerikans middag med ungnsrostad potatis och kalkon och festligheter.

 

Själva julafton består alltid av en morgonklapp och finfrukost med hemmagjord tomtegröt. 

Detta året spenderades kalleankatittandet och paketöppningen hos farmor och farfar med faster och familj. 

Farfar kom hem en sväng från hemmet också. Virrig till tusen. Men han är fin. Min farfar.

 

Och bara för att jag tycker att sådant här är otroligt intressant ger jag er julhelgens loot:

 

OCH UTÖVER det har jag spenderat 399 av mina julklappspengar på denna otroligt underbara fåtölj.

Jag har känt mig så tråkig på senaste tiden. Jag har nästan vara laddat upp massa tråkiga bilder.

Uppskattar ni det ens? Jag blir bara glad av dem och vill dela med dem samt ha någon stans att samla dem.

 

En sak som kom upp nu när jag såg en bild; jag ogillar namntatueringar. Enda gången det är okej att tatuera in sitt namn är när man är dement. Det känns som om man är i ett sådant stort behov av att tatuera sig men inte kan komma på vad man vill göra. Det är så himla tråkigt. Tråkigt, tråkigt, tråkigt!

 

Jag håller förövrigt på att att skissa lite smått på min kommande tatuering. Det kommer antagligen ta ett tag innan jag har råd.

 

Jag vet inte vad jag ska skriva. Har helt skrivstopp. Har haft det ett längre tag nu.

Det känns som om jag för det mesta bara rabblar på. 

Hallå där ute, om det är någon som läser detta, vad skulle du helst vilja att jag gjorde eller skrev om?

 

1. Fortsätta ladda upp dessa tråkiga bilder.

2.Skriva om mitt otroligt intressanta liv.

3. Uppdatera er om vad som hänt under mina fullspäckade dagar.

4. Annat.

 

Om ditt svar är 4. Annat, skriv då gärna om vad.

Vad har Julia gjort idag:

 

 

 

 

 

 

Bilder från: Juxtapost

 

 

 

 

 

Bilder från: Pinterest

Hej.

Jag måste skriva av mig lite.

 

AHGIWRLGJOERÖKBHTOÖ.

 

Nej, det räcker inte så. Nog är det mer jag behöver få ur mig.

Får man svära i sin egen blogg? Visst får man det? För jag är asförbannad.

 

Igår morse satt min mamma och lillasyster vid frukostbordet och pratade om att hon (Lillasyster) inte ville gå till skolan.

Varför undrade min mamma.

Lillasyster svarade att dom mobbade henne på bussen till skolan.

Mamma sade att Lillasyster skulle säga till dem och om dom inte slutade skulle hon prata med deras föräldrar.

Sen var det inte så mycket mer om det.

 

På kvällen frågade jag vad det var dem gjorde mot henne och vad dem sa. Jag kände själv hur hela min skolgång återupprepades.

Hon svarade att dom petade på henne och retades på sådant vis. Jag visste precis hur hon kände. När jag åkte buss drog dom hårstrån ifrån mitt huvud och petade på mig. Det är ju direkt inte så brutalt fysiska hemskheter, men det finns i det psykiska.

Sedan sade hon att dom kallade henne för fetto.

Och jävlar.

Då blev jag arg.

 

Dom har för i helvete ingenting att göra med hur mycket hon väger. Och hon är inte ens tjock. Det är det som är så jävla hemskt. Hon må vara större än dem andra, men hon är fan inte fet.

 

SEGHTRJTUK.

 

Just nu vill jag bara slå dem. Jag vill slå dem så hårt att deras förfäder får ont.

Jag vet inte vad jag ska skriva, jag tappar bara ord och jag tror att jag är klar nu.

 

Varför är det när man inte har pengar man hittar massa saker man vill köpa?

Och varför har man inte alltid pengar?

Klicka på bilderna för att komma direkt till hemsidan.

 

 

Glasskål.

 

 

 

Macarons miniask.

 

 

 

Muerte Punk Princess Plat - Hot Pink 

 

 

 

 Muerte Punk Princess Plat - Green

 

 Sweets My Sweet

 

 

 

 American Nightmare 

 

 

 

Sugar Witch Platform

 

 

 

Chandelier Oxford Bootie

 

 

 

Starship Platform Bootie

 

 

 

 Allstar Platform Wedge

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Klicka på bilden för att komma till hemsidan vett'ja! 

(Ps. Den öppnas i ett nytt fönster så att du lugnt och stilla kan gå igenom alla bilder)

 

 

 

 

 

Det finns dessvärre inga av hennes smycken på hennes hemsida. (Bilden ovanför)
Men designern heter i alla fall Blandine Bardeau.

 

Jag hatar att vara förkyld. Särskilt när det är såhär.

Jag har ingen kraft att göra någonting alls. Jag hinner inte ställa mig upp innan jag måste sätta mig och vila. 

Det känns som om jag fyllt 130 år. Det finns så mycket jag egentligen skulle vilja göra istället för att bara sitta här.

Jag har i alla fall fått tummen ur och uppdaterat lite på dinocraft, vilket känns ganska härligt. 

I lördags var jag som sagt bröllopsfotograf, det gick helt okej tror jag. Jag har inte kikat igenom bilderna jag tog på datorn än. Jag har inte riktigt hunnit/orkat. Nivet hur det är.

 

Idag fick jag för första gången, på säkert flera år, lust till att träna. Varför händer allt sådant när man är sjuk. Är det för att man är så himla uttråkad att man är villig att göra vad som helst för att få kroppen i rörelse?

Jag har i alla fall bestämt mig för att ta tag i det här nu. En gång för alla. På riktigt.

Jag ska försöka peppa mig själv och låta er följa med i resan. 

Jag känner inte att jag vill gå ner tjugo kilo på en vecka, utan jag vill hellre att det tar den tiden det tar. 

Slapp hud är inget som står högst upp på min önskelista. 

 

Idag är det torsdag, det är en tråkig dag tycker jag, för det känns som om det snart är helg men ändå att den är så långt bort.

Men för att göra den här tråkiga dagen lite bättre tänker jag skriva tre positiva saker om mig och/eller dagen. Även om det fortfarande bara är morgon. Det är ju liksom då man behöver lite pepp.

Det borde Du också göra! Eller... det borde Alla göra! Man måste liksom påminna sig själv om att man faktiskt är bra. För det är man. Även om det inte syns eller hörs. Vi är alla bra på vårat eget vis. Och ni människor har så lätt att glömma bort alla positiva saker som sägs till oss, och det är det negativa som biter sig fast, som man inte riktigt kan glömma.

 

Tre bra saker:

 

 

Jag har förresten praktik. Det är ett ganska stort steg för mig och jag hoppashoppashoppas verkligen att jag klarar av detta. Även om det är ett litet steg för andra, så är det ett väldigt stort steg för mig.

Jag tycker att man inte borde jämnföra sig så mycket med andra. Det är ni människor ganska bra på.

Vad menar jag då? Jo, här kommer ett exempel.

 

Pojke A har förlorat sin mamma.
Tjej A har gjort slut med sin pojkvän.

 

Vilken av dem har det värst? Och vilken av dem har tillåtelse att vara ledsnast?

Det går inte att säga. Absolut inte.

Pojken kan vara så pass mogen att han klarar av sin mors bortgång, han kanske tänker att; "Faktiskt så har jag min pappa kvar". Det är nog ganska självklart att han saknar henne, men det går liksom ändå.
Medans tjejen i fråga inte alls klarar sig utan sin pojkvän. Hela hennes värld har rasat samman och hon orkar inte göra någonting.

 

Jag känner nu att det där var ett väldigt konstigt och dåligt exempel, men jag hoppas att ni ser vart jag försöker komma.

 

Det jag menar är att jag har alltid haft problem med att komma upp på morgonen, jag skolkade jättemycket när jag gick i skolan och jag orkade verkligen inte med. Jag fick ångest och grät på kvällarna för att jag var tvungen att gå till skolan. Medans andra kanske har det lättare, det kanske bara flöt på att gå upp på morgon och åka.

 

Nu ska jag fortsätta med det jag egentligen borde göra, förbereda inför mässan som är på Torsdag nästa vecka.

 

 

Kan inte The dark knight rises komma ut på dvd typ jättenu. Jag vill se den igen.
Och Banes är så jävla sexig FYI.

 

 

 

Detta däremot är helt jävla sinnesjukt. 

 

 

Gangnamwhateverthenameis. Jag orkar inte med sådant skräp.
Jag har inte brytt mig. Jag bör inte bry mig. 
Så jävla fel.

Hat.

 

Idag är ingen bra dag igen, så jag besparar er härmed mitt klagande.

Adjö för stunden.

 

 

Tänkte bara säga att jag har lagt upp lite saker på Tradera för allmänheten att kika på och köpa.

Då skulle jag bli väldans glad.

Det kommer självklart att komma upp fler saker, jag lovar!

 

Idag känns det som om jag har många bollar i luften. Eller... idag vet jag inte, men just nu.

Jag finslipar för tillfället på min blogg (denna) och sedan min andra blogg där jag lägger upp nyheter om Dinocraft, alltså min webshop. Samtidigt som jag camar med Andreas och flätar i dreads i håret.

För tillfället är mitt hår brunt för er som bryr er. Mina dreads är också bruna. Alltså, det är egentligen inte mina dreads, det är Andreas. Men eftersom jag har gjort dem så bestämmer jag att jag får ha dem.

 

Och jag känner mig lite såhär:

 

För att idag beställde jag nämligen de snyggaste skorna jag någonsin kommer att äga. Eller, antagligen inte, men det känns så nu. Dom ser ut såhär och jag kommer att bli så lång!

 

 

Jag undrar över en sak. Varför har jag så svårt att fortsätta "blogga"?

(Förresten, jag hatar ordet blogga. Det låter så bloggigt och fåfängt. Jag vet inte, jag gillar det inte. Det har liksom fått en dålig innebörd. Det är antagligen bara något jag känner, men jag skriver hellre; uppdaterat eller skrivit. )

Det är så lätt att börja, man har liksom sina idéer som man tycker är jättebra, men det liksom svalnar av.

Jag tycker ju faktiskt jättemycket om att skriva och säga vad jag tycker. Jag gillar liksom att göra mig hörd. På något vis.

 

Det läskiga med att skriva ut saker såhär på internet är att folk bara läser det dom vill läsa. Jag menar alltså att dem alltid bildar en uppfattning om hur personen som skriver är. Vad denne har för brister och tillgångar.

 

I alla fall, jag tänker inte räkna upp vad jag har gjort under tiden jag har varit försvunnen här. Det hade tagit alldeles för mycket tid och rum här på intranätet. 

 

Nu tänker jag lägga upp söta gif-filer på mig och bästa Molgan.